Det är inte just bara blåsten som gör att vi ligger kvar här. En liten eller antagligen rätt stor sten är också bov i dramat. Den finns ligger nånstans efter bryggan så Peter fällde upp det roder som är närmast, bara för säkerhets skull. Att ha sönder ett roder är inte så piffigt! Om vattnet hade varit lite, ja bara lite varmare, kanske 18 grader istället för 14 hade det gått att simma mellan Tossa och brygga för att veta exakt var den är. Bra kunskap när Peter ska lotsa i väg henne bort från bryggan.
Tossan är ett stort vindfång så lite mindre blåst är ett önskemål när hon ska ”finjusteras” ut på havet genom det smala hamninloppet.
Så....jag ser att det ändå är vinden som är boven...
Igår kväll kom en normalstor (?!? Finns det något som är normalstort?) segelbåt och lade till vid den mycket djupare bryggan med hela nio vuxna personer ombord! Hur bär man sig åt för att samsas så många personer på ett litet (normal-litet!) utrymme, det undrar jag. Dessutom blir det marknad här till helgen. Då bara måste vi bara borta härifrån. Man håller på och ritar en massa vita linjer över nejderna. Aha, tänkte vi, man vill lära husbilsägarna lite disciplin när de parkerar. Fina jämna rader ska det vara men så var det alltså inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar